Nu är jag hemma igen, efter typtreveckor. Jag sov som en klubbad säl inatt, och ja, det lät jättejättehemskt. Förlåt. Det är skönt med lite ren luft igen, det är förvirrande att kastas tillbaka in i vardagen utan en susning. Det känns lite som att jag aldrig har varit borta, du kanske vet hur det känns?

Nänä, okej.

Jag förstår det är okej.

Inte samma sida? Vänd blad då.

Typ tre.

Ja där, åh vad bra.

Tack.

 Tack så mycket.

Det är lite rundgång i hjärnan, öronen väser som mikrofoner. Rösten knastrar som högtalare. Min stereo snabbspolar utav sig självt och repar skivan.