IMORGON ÅKER VI och jag har så äckligt mycket att göra att jag inte ens förstår hur jag kan unna mig att skriva detta, på en dator som har förlorat förståendet må jag tillägga, eller så spökar den. Den har ett eget sinne nu, den behöver mig inte utan klickar omkring vilt utav sig självt. Jag känner mig överflödig.

I alla fall. Idag måste jag säga hej då till mina kära och jag hatar sånt.

Brasilien-pirret har satt igång nu.

Jag är peppad!

Vi ses igen den 14e augusti.