JAG STOD OCH väntade på en försenad buss i snöyran och försökte mig på att anlägga mina anletslag till svår och otillgänlig med musik i öronen och snöflingor som smälte på läpparna. Det gick väl inte sådär jättebra kanske.

jag är inte den coola oberörda typen, och jag gillar den inte så jag vet faktiskt inte varför jag försökte från första början. Tristess kanske.

På väg hem åkte jag förbi

Julebäcksgränden

Tårbäcksgränden

Vitabäcksgränden

Svanebäcksgränden

Jag hade nog helst velat bo i Svanebäcksgränden, det lät finast. Som chiffong och coctailpartyn, som pärlor och siden och champang i lövtunna glas och välmanikyrade naglar och röda läppar med små pärlvita tänder och Edith Piaff på 78- varvare, Chanel no. 5 bakom örat.

Fast jag vill inte ha allt det där, jag gillar bara tanken på det. Fascineras, och okej, lockas lite.

Som Olivia i Vit Oleander.

Jag måste nog ta och sluta tjata om den boken nu,

Och föresten så tycker jag inte ens att Chanel no. 5 luktar gott.