JAG VILL OMSLUTA mig med satäng och bomull, mjuka garn och tung sammet. Vira längder med gulvit spets runt mina armar och anklar . Dra med siden över munnen, smaka på den, lukta på den. Jag vill känna den mot huden, hur den smeker över mina ben, faller som vatten runt mina fötter. Gnugga en bit av ett manchestertyg mot kinden, dra med fingrarna genom en päls. Se dem dyka som delfiner ur det lena. Täcka mig från topp till då i tunna genomskinliga sjalar och springa med dem som vingar från min rygg. Falla i ner i ett hav av broderade tyger i dova färger med detaljer i lysande guld. Dra in doften av dem. Drunkna i dem, andas, leva och känna dem. Vara ett med dem. Vara ett stygn, en cirkel, en vågig linje, en spiral i spirande guld mot djupt blått. Jag vill gömma min kropp i glänsande band. Breda band i blodrött och smaragdgrönt, blåskimrande svart med silvriga kanter som när ända upp till himlen, skimrandes i solen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

AMEN, titta en fågel!   Det känns lite som att vakna, på ett sätt. Eller på ett annat sätt.      ...

Min lille bror verkar alltid vet vad han gör. Jag saknar nog småttingarna lite.   ...

MED HUVUDET I sanden och fötterna i himlen vandrade han hela vägen hem. Ljuset knastrade under hans bara fötter och vinden lekte i hans hand, sanden viskade hemligheter rakt in i hans hvuvd som han lovade att hålla, lovade på allt han var värd. Tyvär...

HON DROG MED handflatorna över sin mage, såg huden falla av. Nu blir jag ny, tänkte hon. Ny på utsidan kanske, men samma gamla du intui, viskade han i hennes öra. Han strök bak hennes hår och la pannan mot hennes tinning. Huden knottrade sig utmed he...

JAG FÖRSÖKER LURA mig själv hela tiden, vilket är relativt korkat med tankte på att  jag alltid vet vad jag själv tänker, så klart. Får vi hoppas i alla fall. Men den där lilla rösten i pannan är envis, den försöker ändå även om det är hyffsat lönlös...