IMORGON HAR JAG en kvarts utvecklingssamtal med mor och en kvinna jag knappt träffat för att prata om hur min nyfödda skolstart går, och sedan är jag fri som en fågel att flyga och prata om kostymer över en fika.

Sådant gillar vi.

Sådant är mer än välkommet i min kalender.

Helgen ska bli fin, helger är fina av naturen. De är skapade endast för att posera och locka och vara fina, korta, men fina. Och jag ser fram emot denna korta fina helg, som blir lite förlängd av studiedagen.

Inte ett dammkorn i ögonvrån inte, nej, nej.

Vattenfast masacara klumpar och ljuger för synen, mina linser lurar och bedrar.

Själv smyger jag mest, svävar en millimeter över marken.

Helt perfekt.

Inte såpass högt att man inte kan få fotfäste om man skulle snubbla, men inte heller så lågt att asfalten fyller ens skor.

Lagom är lagom.

Och ibland lite mer.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

AMEN, titta en fågel!   Det känns lite som att vakna, på ett sätt. Eller på ett annat sätt.      ...

Min lille bror verkar alltid vet vad han gör. Jag saknar nog småttingarna lite.   ...

MED HUVUDET I sanden och fötterna i himlen vandrade han hela vägen hem. Ljuset knastrade under hans bara fötter och vinden lekte i hans hand, sanden viskade hemligheter rakt in i hans hvuvd som han lovade att hålla, lovade på allt han var värd. Tyvär...

HON DROG MED handflatorna över sin mage, såg huden falla av. Nu blir jag ny, tänkte hon. Ny på utsidan kanske, men samma gamla du intui, viskade han i hennes öra. Han strök bak hennes hår och la pannan mot hennes tinning. Huden knottrade sig utmed he...

JAG FÖRSÖKER LURA mig själv hela tiden, vilket är relativt korkat med tankte på att  jag alltid vet vad jag själv tänker, så klart. Får vi hoppas i alla fall. Men den där lilla rösten i pannan är envis, den försöker ändå även om det är hyffsat lönlös...