JAG VÄNTAR TILLS alla små grannbarn har tultat iväg till fritids, och tills alla vuxna har stressat iväg till jobbet med mobilen fastvuxen i örat, sen kryper jag ut genom gästrummets fönster och sätter på utanför på en avsats, tänder en cigg och blundar. Nackdelen med att vara här är att jag får för mycket tid på händerna, min hjärna har en tendens att överarbeta allt den snappat upp på sistone när den får tid till det. Jag drömde en stress-drömm och när jag vaknade var jag ensam. Jag mest lullar omkring, vet inte var mina fötter vill gå, vet inte vad mina händer vill göra. Och jag måste ransonera mina ciggaretter eftersom jag är dålig på att planera för de kommande dagarna. Tristessen kliar i hela kroppen, men jag orkar inte göra något ändå. Jag orkar inte klä på mig, måla mig, ta mig någonstans. Jag bara sitter och rullar tummarna. Så jag får väl skylla mig själv, det vet jag, men jag gillar ändå att klaga till ingen. Det är tidsfördrivande.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

AMEN, titta en fågel!   Det känns lite som att vakna, på ett sätt. Eller på ett annat sätt.      ...

Min lille bror verkar alltid vet vad han gör. Jag saknar nog småttingarna lite.   ...

MED HUVUDET I sanden och fötterna i himlen vandrade han hela vägen hem. Ljuset knastrade under hans bara fötter och vinden lekte i hans hand, sanden viskade hemligheter rakt in i hans hvuvd som han lovade att hålla, lovade på allt han var värd. Tyvär...

HON DROG MED handflatorna över sin mage, såg huden falla av. Nu blir jag ny, tänkte hon. Ny på utsidan kanske, men samma gamla du intui, viskade han i hennes öra. Han strök bak hennes hår och la pannan mot hennes tinning. Huden knottrade sig utmed he...

JAG FÖRSÖKER LURA mig själv hela tiden, vilket är relativt korkat med tankte på att  jag alltid vet vad jag själv tänker, så klart. Får vi hoppas i alla fall. Men den där lilla rösten i pannan är envis, den försöker ändå även om det är hyffsat lönlös...