NU ÄR DET sommar, jag märkte inte ens när rosorna utanför mitt fönster slog ut, men nu väller de in när jag öppnar dörren. Jag får smyga omkring och inte råka öppna fel dörrar för då väller fel saker fram, så klart.

Jag saknar dig så fruktasvärt mycket, och jag känner mig korkad och patetisk. Det är vardagsmat vid det här laget. Men jag saknar dig också som en vän, som någon att skratta med. Det är svårt att glömma när du dyker upp överallt. Oh fuck. Jag är trött på att snubbla.

Jag städade mitt rum idag, imorrn tar jag itu med hyllorna. Ut med det gamla och in med det nya. Jag behöver röra om ibland. Och det räcker med att flytta omkring saker för att det ska bli nytt för mig. Oftast, inte alltid, men oftast.

Jag är på god väg att skaka av siffrorna du la till på vågen.

Inte mer.

Inte nu.

Inte du.

 Chee-eeesy.

Jag ska bli lättare, jag ska sväva över asfalten och lämna kvar allt det anda.

Så det så!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

AMEN, titta en fågel!   Det känns lite som att vakna, på ett sätt. Eller på ett annat sätt.      ...

Min lille bror verkar alltid vet vad han gör. Jag saknar nog småttingarna lite.   ...

MED HUVUDET I sanden och fötterna i himlen vandrade han hela vägen hem. Ljuset knastrade under hans bara fötter och vinden lekte i hans hand, sanden viskade hemligheter rakt in i hans hvuvd som han lovade att hålla, lovade på allt han var värd. Tyvär...

HON DROG MED handflatorna över sin mage, såg huden falla av. Nu blir jag ny, tänkte hon. Ny på utsidan kanske, men samma gamla du intui, viskade han i hennes öra. Han strök bak hennes hår och la pannan mot hennes tinning. Huden knottrade sig utmed he...

JAG FÖRSÖKER LURA mig själv hela tiden, vilket är relativt korkat med tankte på att  jag alltid vet vad jag själv tänker, så klart. Får vi hoppas i alla fall. Men den där lilla rösten i pannan är envis, den försöker ändå även om det är hyffsat lönlös...